Idag har det varit en sån där dag då jag saknar allt och alla hemma! Det har inte hänt något speciellt här utan jag känner bara att jag saknar er så fruktansvärt mycket!
Och tanken på att jag har lika mycket och lite till kvar att vara här innan jag kommer kunna träffa er gör att jag börjar gråta. Tårarna har legat innanför ögat hela dagen och nu när jag satte mig på mitt rum kom alla tårar.
Men jag kan inget annat säga än att jag trivs väldigt bra här och skulle inte vilja byta det mot något annat just nu. Men jag skulle önska att jag kunde iaf kunna ge er en stor riktig kram och säga att jag älskar er.
Jag har iaf en sak att se fram emot som gör mig på mycket bättre humör.
Min kära Malin kommer komma hit till NZ :D
Inte förrän i jul men det gör mig ändå fruktansvär glad. Vi kommer resa runt på södra ön tillsammans. Vi komemr återförenas efter ett och ett halvt år ifrån varandra! Helt underbart kommer det att bli! Jag skuttade av glädje när hon berättade att hon kommer hit :)
Nu kommer tårarna krypandes igen. Åhhh varför ska det vara så jobbigt. Om ni bara kunde vara här. Ni tycker förhoppningsvis att det är lite jobbigt att jag är borta med, men tänk då på det här. Ni har "bara" lilla mig som ni saknar. Och jag har er alla. Det är obeskrivligt svårt.
Ok, alla dagar är inte som denna. men dom ploppar upp lite här och där. På obestämd tid. Man vet aldrig hur man kommer känna sig under dagen när man vaknar på morgonen.
Ni är älskade och saknade.
Morgondagen blir lättare, det intalar jag mig.
//Hanna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Satt som sagt hemma hos Kim i går och pratade skit ocg gamla minnen. Du kom upp, följt av kommentaren: Det känns sitskumt att Hanna är borta, jag önskar att hon kunde komma hem igen NU!
SvaraRaderaVi hade rätt kul i julas, hade vi inte?